tw; Ärr, två år senare

Jag gick igenom mina gamla kategorier och mindes plötsligt inlägget jag gjorde om mina ärr för två år sedan. Jag kommer ihåg vad jag skrev, men jag måste erkänna att jag nästan blev chockad när jag såg bilden jag lagt upp. 

Det är två år sedan, och när en ser sina ben varje dag i två år märker en inte hur mycket och fort ärr bleknar. Samma sak var det med ärren på min arm. När jag ser gamla bilder från 2010 när alla ärr var röda, nästan lila, kan jag knappt tro att det varit så en gång i tiden. Men jag minns också att då, 2010, såg jag på mina ärr och längtade tills de var vita. Det är verkligen en udda känsla. 

Översta bilden är från 31 januari 2013.
Understa bilden är från idag, 11 april 2015.

 
 

Över ett år senare

Och jag kände plötsligt att jag behövde besöka min gamla blogg - se vad som hänt, om något hänt, och här är jag nu. Det var så längesedan jag skrev ett inlägg (uppenbarligen) men jag har gjort det så många gånger förr att det känns konstigt och bekant att vara tillbaka och göra det igen. 

Vad har hänt på ett år, då?

Jag har färgat håret turkost, tatuerat fler fåglar på armen, flyttat med Paula och katterna till en trea mitt i stan. Jag har träffat nya vänner, börjat träna gått på konvent, gjort klart en cosplay som jag är väldigt nöjd över och påbörjat en annan. Jag har hittat ett nytt favoritspel, skrivit dagbok, varit mer seriös med min youtube, köpt massvis med kläder och försökt ersätta mjölk med havredryck. 

Jag har inte hittat motivationen till att börja rita igen, eller fota, eller pyssla med mina BJD's. 
Jag är inte tillsammans med Paula längre. Innan någon (säger jag, som om någon ens skulle läsa det här) får en hjärtattack så kan jag säga att nej - det är ingen fara. Hon är min bästa vän och vi bor fortfarande ihop, och vi kommer fortsätta göra det tills vi känner att vi vill flytta isär. Det var ett gemensamt beslut och vi är nöjda med hur det är nu. 

Så... ja. Där var det. 
Jag har ingen aning om det här inlägget kommer betyda att jag kommer skriva igen, eller om jag kommer glömma av bloggen i ett år till. I vilket fall som helst så uppskattar jag just nu känslan av att ha en liten plats på internet där jag får kludda ner mina tankar i ord. Dessutom så hade jag glömt hur snygg min header är. Fortfarande tillräckligt stolt för att typ vilja bo där i. 

Nu ska jag återgå till att titta på Neon Genesis Evangelion, eller gå och köpa godis. Jag har inte riktigt bestämt mig än. I vilket fall som helst så säger jag hejdå, och så får vi se när och om jag skriver nästa gång. 

Här är jag och mitt hår.